Hoppa till innehåll
← Forskning

01

Civilsamhälle, organisering och demokrati

Civilsamhällets organisationer spelar en central roll i demokratin: de organiserar människor, representerar intressen, skapar gemenskaper och fungerar som en länk mellan medborgare och offentliga institutioner. Min forskning undersöker hur dessa roller förändras när relationen mellan stat och civilsamhälle omformas.

Jag har bland annat studerat civilsamhällets deltagande i politiska beslutsprocesser, det svenska remissväsendets utveckling, samverkan mellan offentliga aktörer och ideella organisationer, förändrade former av medlemskap och organisering samt civilsamhällets reaktioner på politisk extremism.

Ett återkommande tema är spänningen mellan civilsamhällets självständighet och dess nära relation till staten.

Organisationer som möter samma extremistiska hot kan välja mycket olika strategier, eftersom organisationsidentiteten formar vad de uppfattar som legitimt handlande.

4 utvalda studier

  • Vetenskaplig artikelCivilsamhälle, organisering och demokrati

    Organizational Identity and Civil Society’s Responses Against the Far Right

    2026Lundberg, E.Journal of Civil Society

    Civilsamhällets organisationer som möter samma extremistiska hot kan välja mycket olika strategier. Studien undersöker hur tre organisationer i samma lokala sammanhang reagerade på närvaron av den högerextrema Nordiska motståndsrörelsen. Resultaten visar att skillnaderna inte främst kan förstås utifrån själva hotet, utan utifrån organisationernas identitet och självförståelse. Organisationsidentiteten formar vilka former av motstånd och agerande som uppfattas som legitima och möjliga och bidrar därmed till att förklara varför civilsamhällets reaktioner på extremism varierar.

  • BokCivilsamhälle, organisering och demokratiMedborgerligt engagemang och ideellt arbete

    Civilsamhället i demokratin

    2026Lundberg, E., & Abdelzadeh, A.Lund: Studentlitteratur

    Boken visar att civilsamhällets demokratiska betydelse är mångfacetterad. Organisationer kan representera intressen, skapa möjligheter till deltagande och gemenskap och fungera som länkar mellan medborgare och offentliga institutioner. Deltagande kan också bidra till politisk kunskap, tillit och andra medborgerliga kompetenser. Samtidigt är civilsamhället inte demokratiskt per definition. Boken diskuterar därför både dess demokratiska möjligheter och begränsningar samt hur förändrade former av organisering och relationer till staten påverkar dess roll.

  • Vetenskaplig artikelCivilsamhälle, organisering och demokrati

    No More Political Compromise? Swedish Commissions of Inquiry 1990–2016

    2021Dahlström, C., Lundberg, E., & Pronin, K.Scandinavian Political Studies

    Studien visar hur det svenska utredningsväsendet förändrades mellan 1990 och 2016. Brett sammansatta parlamentariska utredningar blev allt ovanligare och ersattes i stor utsträckning av ensamutredare, samtidigt som politikernas representation minskade och tjänstemännens ökade. Förändringen innebär att utredningarna i mindre utsträckning fungerar som arenor där politiska konflikter kan hanteras och kompromisser utvecklas innan frågorna når riksdagen.

  • Vetenskaplig artikelCivilsamhälle, organisering och demokrati

    Towards a New Social Contract? The Participation of Civil Society in Swedish Welfare Policymaking, 1958–2012

    2020Lundberg, E.Voluntas: International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations

    Studien följer civilsamhällets deltagande i svensk välfärdspolitik under mer än femtio år. Resultaten visar inte någon dramatisk omvandling, utan snarare en långsam förändring av vilka organisationer som deltar och vilken roll de spelar. Bland annat minskar andelen organisationer inriktade på opinionsbildning, samtidigt som näringslivsorganisationer får en starkare position – förändringar som speglar ett mer pluralistiskt och marknadsorienterat välfärdssystem.

Relaterade publikationer

Relaterade forskningsnotiser